Enligt arvsreglerna fr.o.m. 1988 ärver efterlevande make före gemensamma barn. Dödsbon med en enda arvinge är därför vanliga eftersom bara den efterlevande maken/makan blir dödsbodelägare.
I dödsbon med bara en arvinge uppkommer inget arvskifte utan boets egendom övergår på den ende arvtagaren d.v.s den efterlevande maken/makan direkt i och med att bouppteckningen registrerats.
Som jord- eller skogsbrukare driver man skattemässigt en enskild näringsverksamhet. Ofta ger verksamheten olika inkomst år från år och inte sällan uppkommer underskott. I bokföringen ackumuleras verksamhetens resultat mellan åren. Underskott många år efter det att de uppstått kan användas för att göra avdrag i deklarationen de år då intäkterna kommer. För att inte missa viktiga möjligheter till att planera skatt och investeringar krävs det att man bör vara extra uppmärksam i samband med dödsfall inom familjen.
Ett underskott i näringsverksamhet kan inte ärvas och möjligheten till att planera investeringar och skatt går förlorade om bara den efterlevande maken/maken är dödsbodelägare eftersom något dödsbo inte bildas.
Det enklaste sättet att bilda ett dödsbo i den situationen är att maken/makan avstår en del av sim arvslott så att barnen blir delägare och då bildas ett dödsbo. Vi upplever att man många gånger vill få allt avklarat relativt snabbt när ett dödsfall inträffat. Vårt råd är dock att ta tid på sig och fundera på vad man vill och hur fastigheten ska användas i framtiden. Bildas ett dödsbo har man alla möjligheter att överföra underskott och även fastigheten kan överföras till något av barnen på ett förhållandevis smidigt sätt.
För att kunna använda det ackumulerade underskottet krävs att dödsboet driver näringsverksamheten under en tid och underskott kan då kvittas mot inkomster tex ett skogsuttag. Om en fastighetsägare som äger en jord- eller skogsbruksfastighet går bort utan att man uppmärksammat underskott i näringsverksamheten kan arvtagarna därmed missa chansen till lägre skatt när de ska deklarera för kommande intäkter.
